ullasmedievarld

Efter att ha gått igenom TF och YGL var det denna dag dags för att ta i tu med informationsfriheten. Eva Jönsson tog vid där hon slutade och inledde föreläsningen med att berätta om informationsfriheten och offentlighetsprincipen.

Vad är det då som menas med en allmän handling? En handling först och främst är information som hänger ihop och är lagrad på något sätt, exempelvis på ett papper eller på en hårddisk. För att en handling ska vara allmän ska den vara förvarad och inkommen, det vill säga förvarad hos myndigheten och även allt sådant som inkommer till myndigheten, eller förvarad och upprättad, med det menar man handlingar som skapas på myndigheten. För att en handling ska vara upprättad måste den vara expedierad, slutbehandlad och justerad. För att klargöra, så behöver inte en allmän handling vara offentlig för att den är allmän, utan allmän har att göra med att den är lagrad hos en myndighet.

I Sverige har man lag på att offentliga handlingar från myndigheter kan krävas ut av vem som helst. Myndigheten har då som skyldighet att lämna ut dem direkt på plats eller om det råder frågor kring sekretess, behandla materialet så fort som möjligt och sedan ge besked till personen som begärt ut handlingen. Detta påpekar Eva är någonting som ofta inte efterlevs hos myndigheter som missbrukar denna regel.  Jag tror att det är många som är omedvetna om att myndigheter faktiskt måste släppa allt de har i händerna för att kunna ge ut handlingar på plats. Lagen om att handlingar ska ges ut direkt när de begärs ut är ju till för att man inte ska kunna undanhålla information från allmänheten och mygla, därför tycker jag det är konstigt att det inte verkar bli något vidare hårt straff när detta inte efterlevs.  Som Olsson (2009) skriver, ” Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare har rätt att taga del av allmänna handlingar”. Olsson (2009) beskriver även under vilka omständigheter sekretess gäller vid handlingar och tar då upp anledningar så som:

·         rikets säkerhet

·          rikets finanspolitik

·         myndighets verksamhet för inspektion

·         intresset att förebygga eller hindra brott

·         det allmännas ekonomiska intresse

·         skyddet för enskilds personliga och ekonomiska förhållande

·         intresset att bevara djur- eller växtart.

Olsson (2009) menar att dessa punkter inte betyder att det alltid förekommer sekretess gällande dessa men att de hindrar riksdagen för att helt plötsligt besluta hej vilt vad som ska vara sekretessbelagt eller inte. För att något ska anses som sekretess så måste de därför gå under någon av uppräknade punkter och dessa kan inte ändras av riksdagen, detta för att skydda offentlighetsprincipen.

Jag tycker det är viktigt att det står klart för allmänheten att de faktiskt har en rätt till att få ut handlingar från myndigheter och att man informerar om myndigheters skyldigheter gentemot allmänheten. Tänk hur journalistiken skulle ha sett ut utan offentlighetsprincipen, inte speciellt trovärdig. Däremot kan jag tycka att det är lite läskigt att vem som helst ska kunna se hur mycket jag tjänar, vad jag har för betyg etc. Vem behöver egentligen ta del av sådan information? Men allt som allt tycker jag ändå att det är bra att offentlighetsprincipen finns och att den gör mer nytta än skada.