ullasmedievarld

Dagens föreläsare Sara Svensson från Kalmar Kommun hälsade på oss MEM-studenter och fick nog oss alla att blicka två år fram i tiden när vi antagligen har samma jobb som hon har. Sara är nämligen informatör på Kalmar Kommun!


Det Sara först poängterade var att informatörsyrket är ett yrke många tror att de kan. Så är inte fallet. Hon berättade att när hennes tjänst behövde tillsättas med en vikarie fick de in mer än 100 sökningar. Bara en bråkdel var användbara. Jag vet inte om man ska se det som positivt eller negativt, förhoppningsvis är ens egen ansökning relevant och tillhör den där bråkdelen men tufft att det verkar vara ett sådant eftertraktat jobb.

Att man ska kunna lite av allt stod snart klart för oss alla. Kommunikationsstrateg, massmediekontakt, producent, språkkonusult och skribent var bara några av de roller som Sara räknade upp och det som hon poängterade flera gånger var att det är otroligt viktigt att kunna skriva, vilket jag tycker har hamnat lite i skymundan i vår utbildning. Visst att vi skriver mycket rapporter och uppsatser men jag hade önskat en skrivarkurs för att kunna utveckla sin berättarteknik. Oftast får vi inte feedback på språket utan innehållet. Hon menar vidare att informatörsyrket inte är något man kan direkt utan en roll man växer in i med tiden vilket fick mig att pusta ut lite eftersom jag ofta undrar hur det kommer att bli sen när man kommer ut i arbetslivet, kan jag verkligen allt?

Något Sara poängterar är att det är viktigt för kommunen att ha en välfungerande hemsida som gör det lätt för invånare att navigera sig och få reda på den information de letar efter. Nygren skriver i På väg till medievärlden 2020 (2008), att kommunala webbplatser har flera syften samtidigt och ska vara en servicekanal till nyttjarna, marknadsföra kommunen och förse turister med information, samt en kanal för den demokratiska processen för alla invånare i kommunen. Sara menar att de anställda på kommunen alltid ska finnas till för att kunna svara på frågor oavsett om det har med kommunala frågor att göra, detta för att visa välvilja .

Fördelen med att jobba i en statlig organisation säger hon är att allting är korrekt, man kan alltid känna sig trygg vilket även leder in henne till rätten om meddelarskydd och efterforskningsförbud. Sara menade att om hon tycker att något går fel till på kommunen så kan hon gå och ”skvallra” för pressen utan att arbetsgivaren har rätt till att ta reda på vem det var som talat illa om kommunen, detta kallas efterforskningsförbud, vilket Olsson (2009) skriver så här:

Detta tycker jag är jättebra för det gör ju att man alltid vågar visa på när någonting är fel. Det är lite komiskt att i samband med juridikföreläsningarna och den föreläsningen, att Karin Törnqvist ”skvallrade” för medierna om maktmissbruket på Göteborg energi och sen blev tillkallad till sin chef som indirekt sa till henne att hon skulle passa sig för de på Göteborgs energi skulle ta reda på vem som talat bredvid mun. Ett klart övertramp som ledde till att kvinnan som sagt till Karin var tvungen att avgå. Det visar att det faktiskt blir konsekvenser om man går emot det här förbudet. 

Anledningen till att det finns ett efterforskningsförbud är ju för att alla handlingar i statliga organisationer är offentliga. Ibland hade jag kunnat tycka att det skulle finnas något liknande för privata företag men jag förstår självfallet varför detta inte är möjligt. Det skulle vara jättesvårt för företag att överleva på marknaden om det hade varit tillåtet att läcka hemligstämplad information hit och dit men jag menar i ett rent allmänsyfte, finns det ett allmänintresse av information, så kallat fiffel så tycker jag att det skulle vara tillåtet att läcka denna.

Slutligen så var det otroligt nyttigt för oss att höra på vad Sara hade att säga om informatörsyrket och nu känns det inte lika jobbigt att ge sig ut på arbetsmarknaden.

Det var allt för idag.